Ullalena’s Weblog

- Rätten till liv och rätten att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning – artikel 3 och 5 i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna – utgör grunden för arbetet mot dödsstraff.

- Är fängelsestraff också ett brott mot de mänskliga rättigheterna eftersom det i artikel 3 står att alla har rätt till frihet? Nej, en människa kan inte utnyttja sina rättigheter till att kränka andra människor. Fängelsestraff för dem som begår ett brott är ett sätt att skydda allmänheten. Dödsstraffet medför däremot inte ökad säkerhet för någon.

- Men hur skulle du själv känna om en familjemedlem eller vän blev mördad? Skulle du då inte vilja att mördaren avrättades? Känslan må vara helt naturlig, men ett sådant resonemang bygger på hämnd som princip för strafflagstiftning. Är det verkligen ett sådant system vi vill ha? Om det är principen öga för öga, tand för tand som ska gälla så borde vi också vara konsekventa. Om mördare ska mördas borde våldtäktsmän våldtas och mordbrännares hem brännas ner.

- En avrättning kan aldrig återge livet eller minska förlusten för mordoffrets familj. Brottet blir inte ogjort för att man avrättar förövaren. Det är viktigt att man tillmötesgår behovet hos offrets anhöriga, t ex genom hjälp och kompensation åt offrets familjer.

- En avrättning orsakar också sorg och smärta för den avrättades familj. De lämnas ensamma med sin smärta och sorg. Ett fängelsestraff ger dem däremot möjligheten till kontakt med den fängslade.

DÖDSSTRAFFETS GRYMHET

- Dödsstraffet innebär psykiskt lidande, att vara levande död, från det att domen avkunnas och fram till avrättningen.

- Själva avrättningen medför stor fysisk smärta. Vare sig du skjuts, hängs, gasas, bränns ihjäl med elektricitet, stenas, halshuggs eller får en dödlig injektion, så kan dödsprocessen bli mycket utdragen och smärtsam.

- Återanpassning till samhället och rehabilitering är huvudsyftet med att utdöma straff. Dödsstraffet utesluter helt denna möjlighet.

GODTYCKLIGT OCH DISKRIMINERANDE

- Dödsstraffet tilläpas godtyckligt i alla länder där det finns kvar. Ofta är det de som har svårast att försvara sig som löper störst risk att dömas till döden. I Saudiarabien har t ex många gästarbetare som inte kan arabiska, dömts till döden och avrättats efter bristfälliga rättegångar där de inte har haft tillgång till tolk eller advokat.

- I många delstater i USA tilldelas fattiga människor, som ställs inför rätta och riskerar dödsstraff, oerfarna försvarsadvokater med begränsade resurser.

- Dödsstraffet ger en absolut makt till ett litet antal mön och kvinnor att besluta om en annan människas liv. En sådan absolut makt är inte acceptabel.

OSKYLDIGA AVRÄTTAS

- En avrättning är slutgiltig och går inte att upphäva.

- Bland de 3500 personer som idag sitter i dödscell i USA, finns många som med all säkerhet är oskyldiga och som har dömts i bristfälliga rättegångar. Sedan dödsstraffet återinfördes i USA på 70-talet har 118 dödsdömda släppts sedan det framkommit att de var oskyldiga. Hur många som har avrättats innan deras oskuld kunde bevisas kommer vi aldrig att få veta.”